Tidigt vaken idag. Ikväll ska min sambo och hans dotter på cirkus. Jag blir hemma, skönt med egen tid!

Jag ska tatuera mig imon. Har ett hjärta på min högra handled, vänd "utåt" och vill ha ett hjärta på vänster handled oxå. Fast vänd "inåt mot mig". sen ska jag dessutom bygga på med ett armband runt vardera handleder så det blir symmetriskt och som två armband. Lite lulligt kanske men hoppas ni förstår.

Hjärtana står för mig, och min döda tvillingsyster och det hjärtfel vi hade när vi föddes. Armbanden står för att oavsett om hon är död finns fortfarande banden kvar och det är det som gör att det känns dom om hon fortfarande lever, och är med mig jämt.

Tidigt godmorgon säger jag till er! Kram

Igår färgade jag håret. Igen. Hade dreads en period men tog ut dem efter bara ett halvår. Så skulle jag färga det blondt med bruna slingor. Det slutade med att det blev grått...

Så var jag och pojkvännen iväg och handlade igår och jag såg en tjej med SÅ SNYGGT HÅR! hon var rödhårig, men inte sådär klar rött utan mer mörkrött. Det var så snyggt! Har länge velat färga håret rött men aldrig vågat riktigt. Så sa D till mig igår att "jamen färga det! Du kommer bli så snygg!" Så vi drog och köpte hårfärg och stack hem. Jag färgade mitt löshår först, som ska sättas i på söndag, och det köpte jag blondt, så färgade jag det brunt och sen rött. Så nu är det brunrött men med mer röda nyanser. Snyggt!

Sen skulle jag färga mitt hår. Hade inte i den bruna färgen tillräckligt länge, så när jag sen skulle färga mitt rött blev det typ Pippi rött! Så idag ska jag mörka ner det lite med brun hårfärg och hoppas på samma nyans på mitt hår och löshåret. JAG UPPDATERAR OM RESULTAT!

Nu var det ett bra tagsen jag skrev. Visste nästan innan att det skulle bli lite hackigt med skrivandet. Mår inte så bra idag. Känner mig fet och äcklig och jag vill bara spy upp allt jag fått i mig under dagen. Mår skit när det blir såhär. Kollar runt på anorexia bilder på Google och önskar att jag såg ut så. Ursäkta mig, jag vet att det låter Hur fel som helst men jag vill bara anorektiker. Bill ha uppmärksamheten och vill bara vara smal. Jag mår psykiskt dåligt och jag vill bara att det ska synas utanpå oxå. Så jag får hjälp. Vill inte vara fet mer. Känner mig så jävla vidrig.

Hej, nu var det några dagar sen jag var aktiv här, dock ingen som bryr sig om det ändå, så det är ju skönt. Jag har legat i sängen sen kl 4 idag.

Pratade med D nyss och nu ligger jag här och tårarna bara rinner. Vet inte varför. Inget han sa gjorde mig direkt ledsen, men vi pratade om att han skulle köpa ny bil så småningom och att när vi sedan bor ihop igen och kanske t o m är gifta (~ 10 år framöver pratar vi nu) så pratade vi om gemensam ekonomi och hur vi ska lösa det med bilen om inte jag har körkort. Missförstod honom och fick det till att han tyckte att jag skulle betala allt.
Han sa då att han var besviken på mig och att han inte fattade hur jag var funtad. Då kom tårarna. Inte för att han var sur. Utan besviken på mig.

Tårarna rinner än, fast det egentligen gått över. Ganska skönt att gråta, man får ur sig gammal skit då. Har haft en ganska bra dag psykiskt idag. Fysiskt har det vart värre. Bäckenet och mitt ben har strulat hela dagen och jag har haft så ont att jag knappt kunnat sitta.

Nu har jag skrivit tillräckligt för idag. Får se när jag kikar in nästa gång.

Idag har det vart en bra dag. Jag har vart på bra humör hela dagen och jag mår bättre nu än igår. Ligger i sängen och tänkte faktiskt sova strax. På tisdag ska jag fixa piercing i septum. Melike! På fredag ska jag ut på krogen med min fina vän Sofie. Har en bal som väntar mig i maj, även min födelsedag och en Englandsresa väntas då. Kram. Godnatt, och sov gott!

Nåt jag undrar över är varför man mår dåligt en dag och nästa dag kan man må hur bra som helst. Jag pratar inte om förkylningar eller magsjuka, utan om psykisk ohälsa. Alltså depression.

Jag är deprimerad men jag märker nog av det mer vissa perioder än andra. Som idag. Idag är det en dålig dag och imon kan jag må hur bra som helst igen. förstår inte varför. Vad var det som hände på vägen av att växa upp? Kan nog ha varit efter jag slutade gymnasiet, eller under gumnasietiden. Sen fick jag ju inget jobb direkt efter skolan heller. Låg bara hemma och stirrade upp i taket mest. Hade ett sommarjobb direkt efter jag tog studenten men sen efter det tog det ett tag innan jag fick jobb.

Jag sökte överallt, men eftersom jag varken hade högskoleutbildning heller erfarenheter vart det ju inte så lätt som du säkert vet. Hittade dock till slut ett telefonförsäljarjobb och där jobbade jag i nio månader innan jag slutade pga att jag höll på att gå in i väggen. Sa upp mig därifrån och började som timvik. på en förskola där min mor jobbar. Där var det hur bra som helst, men eftersom jag var deprimerad redan då, så tackade jag nej ganska mkt när de ringde, och de slutade till sist ringa mig. Så jag slutade där.

Sen fick jag ytterligare ett sommarjobb på en industri men det jobbet var väldigt monotomt. Jag fick frozen shoulder pga det och min läkare sa strängt åt mig att jag absolut inte får sätta min fot på en industriarbetsplats igen. Så jag slutade där, sökte ytterligare jobb och hamnade i sliten igen. Dvs telefonförsäljare. Trivdes inte alls där och jag gjorde aldrig bra ifrån mig. Man märkte nu att jag var djupt deprimerad och jag sket i princip i allt.

Gick hemma igen tills jag kom på idén att börja plugga igen. Så jag sökte in till en folkhögskola, kom in och här står jag nu. Gladare än innan men fortfarande med dåliga och bra dagar. Depressionen är kvar men jag har fler bra än dåliga perioder.

Nu ger jag bloggandet en sista chans. Jag berättar om allt vad mitt liv handlar om. Depression, glädje, kärlek, vänskap, relationer, och om mig själv...

Detta inlägget kommer att vara väldigt stimmigt och osammanhängande. Lev med det ;).

Idag har vi sett en tung föreställning på skolan. Tung på det sättet att man blev djupt berörd och det var lite jobbigt att se på då det drog upp ganska mkt från min bakgrund, och barndom. Men åh vad bra den var. Två ungdomar, en kille och en tjej som spelade flera olika personer. Två olika familjer. Där i ena familjen mamman försvann, och hittades död ett par månader senare. I vättern. Den historien var sann, och baserad på en verklig händelse. Den andra berättelsen handlade om en pappa tog sitt liv på vinden. Hemskt, men så bra. 

Det grep i hjärtat på mig när jag såg det här, och det grep ännu mer i hjärtat när ag insåg vem som höll i föreläsningen som var efteråt. En tjej jag gick i skolan med när jag var liten. Gick 1-6 med henne. Hennes bakgrund var baserad på den historian om mamman som försvann. Jag blev djupt berörd och gråten satt som en klump i halsen hela förmiddagen.